Spädbarn, mylingar och "di sma"
Detta är en sammanfattning av artikeln
som i sin helhet är publicerad 2005
i Gotländskt Arkiv (vol. 77).

Denna artikel diskuterar synen p?barn och barnbegravningar under medeltiden utifrån ett fynd av ett spädbarnsskelett i en latrinbrunn i ett av de medeltida stenhusen i Visby. Artikeln berör frågan om gravrätt för odöpta barn, problematiken kring bristen p?barnlämningar p?medeltida spädbarnsdödligheten under medeltiden och föreställningar kring dödfödda barn, oäkta barn och barn som tagits av daga vid födseln.

I diskussionen tar vi upp det kristna samhällets syn p?och hantering av oäkta barn och berör även frågan kring de folkliga föreställningar som funnits kring barn och barnbegravningar. Dopet som en nödvändighet för gravrätt tas upp och de olika begravningssakramentens betydelse för att den döde inte skall g?igen diskuteras utifrån medeltida rätt och arkeologiskt material.

Vi diskuterar kopplingen till det i etnologiskt material stora komplex av föreställningar om "de sm?under jorden" som ofta förekommer i sägner om havandeskap, barnafödande och dop. "Di sma" bor under en stor sten, ett gammalt träd eller stenrösen. I några bronsåldersrösen har man funnit spädbarn och från Hau-röset har dessa 14C-daterats till högmedeltid.